torsdag 18 mars 2010

han kallas reptilen.
och jag ska förklara för er.
ett skäl till att han aldrig passat in.
likt en malplacerad maskros i en rabatt fylld av rosor.
han lärde sig när han var barn.
"du är ingenting, du är en människa. en homo-sapiens tio fingrar tio tår två ögon brunt hår."
sådär som man ska vara.
och doktorn säger detsamma, du har ingen sjukdom.
bara en vild fantasi och med lite piller ska han lugna ner sig så fint så fint ska ni se.
att ni kan släppa taget om honom när han blir stor.
samhället accepterar alla.
fast det stämmer inte och ensamheten får honom att ömsa skal lite varje dag.
att ändra temperatur i takt med att de omkring vänder kappan efter vinden är oacceptabelt.
trettiosju komma noll grader är det som gäller häromkring.
du måste härda likt ett lim.
stå emot kylan som blåser så kraftigt och du blir godkänd i livet.
det är väl det som räcker.
mer behövs inte.
och att som reptil kan han välja att gå i dvala.
ett kommer strax som gäller för länge.
ett medvetet val som ger en omedveten tid av obestämd längd och av oviss framgång.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar