ord och sånt.

jag bar en gasmask när jag bodde i linnélägenheten.
jag var tre år och asfalt eller betong var det enda jag hade sett.
trots avståndet till slottskogen.
året var 1978 och mina ben sprang inte så snabbt som de borde.
en massaker rörde sig oroväckande snabbt mot klätterställningen.
stenkastande ungdomar och plexiglassköldar.
ett barn på tre år springer inte tillräckligt snabbt och katastrofen är ett faktum.
en gasmask rullar, nästan studsar upp över trottoarkanten och ingen blinkar till.