att du redan var någon annan.
ett skal med förändrat innehåll.
varje gång jag hör någon på gatan som visslar så tänker jag på dig.
alla melodier vi skapade.
det sägs att du inte får vissla längre.
att han inte tycker om det.
och jag kan inte hjälpa det.
men när jag hör någon vissla.
så vill jag leta upp dig igen.
fråga ifall du kommer ihåg,
alla nätter vi delade på bryggan och i mitt rum.
jag berättade allt jag visste om allting för dig.
du gjorde detsamma.
och jag nickade mest på huvudet.
för jag visste redan allt du visste.
det var jag som hade lärt dig det.
fast det spelade inte så stor roll.
jag tyckte om din röst.
ibland så bad jag dig hitta på historier.
för att få höra dig prata om saker som du aldrig förr pratat om.
ibland så bad jag dig läsa böcker.
för att få höra säga dig ord som du aldrig förr sagt.
ibland så bad jag dig vara tyst.
för att få se dig göra miner som du aldrig förr gjort.
och jag tror att du alltid visste.
att en av oss skulle flyga mycket högre än den andre.
frågan var bara vem av oss det skulle bli.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar