du är fortfarande långt bakom de andra.
fortfarande i dalen som alla lämnat bakom sig.
och när regnet kommer, fyller upp hela dalen som en damm.
så sover du på botten.
vattnet sänker ditt hjärtas temperatur till plus två grader och vem vet om du vaknar igen.
och när dykarna tretton år senare upptäcker dig.
står det ristat bredvid din egenbyggda kista.
"Har ni någonsin känt att det ni lever för kanske inte är värt det?"
Den ena dykaren nickade till den andre och när de återvände till ytan utan ett meddelande var det ingen som märkte någon skillnad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar